En mäktig ravin som sträcker sig genom hela Vinäs by
nära Mora i Dalarna och som utmynnar i Siljan.
Den tio meter djupa ravinen ligger vid slutändan av Bonäsfältet, ett femton km långt flygsandfält. Arealen om 47 ha avsattes som naturvårdsområde 1980
med syfte att bevara en geomorfologisk intressant bildning samt att hålla området tillgängligt för allmänheten.
Det finns en vandringsled som är tillgänglig på bara 300 meter från vandrarhemmet. Naturvårdsförvaltare är Länstyrelsen.
Vinäsgraven är tre kilometer lång och hundra meter bred. På ravinens botten slingrar Vinäsbäcken och här bryter källor och grundvatten i dagen.
Här finns gott om vitmossor och trädbeståndet domineras av björk med inslag av gråal och gran.
På båda sidor om ravinen finns många gamla fångstgropar för älg och ren.
Några linrötningsgropar finns också i ravinen. De användes så sent som 1991 för linrötning i byn.
I ravinen har de senaste åren gjorts nya spångar och broar, som gör det möjligt att vandra genom ravinen. Det är en upplevelse att vistas där både sommar och vintertid. Hed och skogsmarkerna runt Vinäsgraven erbjuder också förnämliga strövområden.
Området kring Vinäs och väster därom tillhör morfologiskt den sydöstra delen av Sveriges största isranddeltan, Morafältet. Östra delarna av deltat täcks av omfattande sanddynområden ,tillsammans utgörande det största fossila sanddynområdet i Norden, och som har en utbredning från Kumbelnäs i norr cirka 15 km söderut till Vinäs i söder och med en bredd av mellan 3 och 3,5 km.
Det är sönderstyckat av det nuvarande älvplanet kring Österdalälven
Den norra delen kallas Bonäsfältet och ligger omedelbart väster om Bonäs by.
den del av dynfältet som ligger i Vinäs ,har en yta av ca 600 ha, och består av lägre dyner än i Bonäs. Dynsanden är djup och underlaget av moiga ,mjäliga deltasediment vilka stratigrafiskt växellagrar med varandra till en tjocklek av 30-32 m.
Lagren vilar på fast berg nämligen Orsa slipsandsten, vilken här har en mjäkighet av omkring 55 m.
Inom området finns ett flertal dyner med samma orientering som Bonäsfältets. Möjligen kan något vara recent omlagrad. Idag är området bevuxet med ca 100-årig tallskog.
Fornsiljans strandlinje är väl markerad i terrängen omedelbart väster om byn och landsvägen och ligger här på en nivå av 176 m.ö.h.
Större delen av flygsandområdet ligger på höjder omkring 180 m.ö.h.och dynerna når en maximal höjd av 10 meter.
Området genomdrages av en ravinbildning,som går under benämningen Vinäsgraven, den är 3 km lång och i botten rinner en mindre bäck ,som delvis avvattnar en tjärn benämnd Igeltjärn, förmodligen genetiskt en åsgrop och dels avvattnar ett större myrkomplex , benämnd Lomsmyren, den senare är en igenvuxen fornsjö.
Omedelbart väster om Igeltjärn uppträder ett höjdparti, benämnt Torrberg vilket i terrängen på ett utomordentligt och åskådligt sätt registrerar högsta kustlinjen – d.v.s. dennstrandlinje som fornfjorden ( en vik i Ancylussjön ca 6 500 år f Kr ) utbildade här i form av frisporade stenblock och ett strandplan på höjden ca 210 m.ö.h.
Vinäsgraven har ett medeldjup av ca 10 m och en bredd av 75-100m
Initialkraften till Vinäsgravens bildning är förmodligen tömningen av den uppdämda fornsjön vid Lomsmyren ,därefter har dalbildningen fortgått genom grundvatten erosion och är i sin uppströmsdel dalravin av Sätertyp- en av de få som finns inom hela Ovansiljanområdet. Den uppvisar dessutom intressanta överskjutningssediment vilka uppstått i samband med jordflyttningar. Det har framkommit att dessa sidoraviner är av Sätertyp och tillhör humiditetsperioden ca 600-300 f Kr.